det är nåt med studieliv och nostalgi. de går liksom hand i hand. denna fest var inte nostalgisk för mig så jag hade chansen att betrakta. det är nåt spännande över nostalgi över ungdomens studieliv eller festyrsel. det kan egentligen vara studieliv eller liv kopplat till ett visst gäng eller en viss hobby. man blir mjuk i blicken, ett småleende smyger sig fram o hela kroppen slappnar av i en drömsk suck. historierna och skratten letas fram ur skrymseln o vrår.
har ni märkt det? det händer för många, symptomen större eller små men jag känner igen det hos många.
det är lite fint på sitt konstiga sätt.
att försvinna en stund i de där stunderna då man ägde världen eller åtminstone stunden. man var störst på jorden samtidigt som man var minst.
det är nostalgi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar