25 november 2011

min största fasa

mami rädslar för det och svante har redan varit tvungen att göra det.....

om jag någon gång har barn kommer detta vara stunden jag kommer fasa för allra mest.

skövla sagoskogen. riva sagoslottet. driva alla skogstroll, féer, påskharar och tomtar på flykt. dränka alla sjöjungfrur och begrava julgubben i snödrivan.

se chocken i små ögon. chocken, insikten som sakta förvandlas till besvikelsen.

usch. och jag som ännu själv tror på alla filurer och typer...

jag får rysningar av lärdomen i peter pan: varje gång någon säger att den inte tror på féer så dör en liten fé nånstans.

kan man inte välja både ock? veta att de inte finns men ändå tro.
jag väljer det.
jag tror på hela fadderullan från snövit o dvärgar till tomtar och påskharar.
punkt.

2 kommentarer:

  1. I det här fallet är det solklart att man kan välja både och.

    Klart att jag finns till. Hälsningar från Julgubben

    SvaraRadera