dagens gludkanter

jag älskar snöstormen. att trotsa den med en snö-lycklig yr hund. att se på alla männsikor som kämpar sig igenom dem eller bilar som slirar mjukt omkring.

sitter i min soffa o myser av mitt hem. det blir bara bättre hela tiden. har många av min farmors tavlor här. o tänker ofta på mormor här. det känns just bra.

fick löneförhöjning idag. en liten. men utan att jag bad om den. det känns hurja fint. tidigare har jag fått större men då har jag själv hållit brandtal. nu var jag liksom egentligen nöjd. usch vad glad jag blev. slösade direkt de kommande månadernas höjning på en tv.

gårdagens guldkant var en träff med en mycket bra typ som jag inte umgåtts med på dryga 10 år. o då också ganska lite. nu gick 3 timmar över en pizza på ett ögonblick.

den är här!

nu vet jag vad havet låg o väntade på i början av veckan... VINTERN!
den är här!
jag vet inte vem som skuttade mer imorse - jag eller hunden.

sånt som hänt o känt(s)

har för omväxlingens *ironi här* igen besökt vårt västra grannland.

 

möte för HR koncern och ute på det finaste mötes-/utbildnings-ställe jag nånsin besökt. varje gång jag kommer dit så stannar jag upp. nu också. bara jag stod på trappan så föll ett lugn över mig. jag är bara här och nu och fokuserar på stunden. tänk vilka kreativa o inspirerande möten det blir!

 

nu var det så bra igen. vi har pratat om olikheter, vad som driver motivation, om jag beter mig enligt min motivation eller motiverar mig genom mitt beteende. jobbar jag med rätt saker liksom, lever jag ut mitt potential? över vinet på kvällen pratade vi manlighet och kvinnlighet som finns i oss alla. inte som kön utan som två olika energier som finns i oss alla. intressant tanke, ska utveckla den nåt tag här på bloggen. vi filosoferade också kring varför den erotiska trilogin om Mr Grey blivit så enorm - intressant, måste kanske läsa den ändå. ja, vi har en spännande grupp och en väldigt intressant HR direktör kan jag säga. man inspireras utöver jobbet.

 

ännu om pensionatet:

om du nånsin åker till trakten runt Kolmården - ta in på Pensionat Villa Solliden. en härlig familj som driver det! allt fungerar: möte, bröllop, middagar, familjens sommarsemester, ja allt!

 

stället är fantastiskt, utsikt över havet. gammalt, spets och vackra detaljer men på ett smakfullt och rofyllt sätt! maten är gudomlig (till o med då kocken är sjuk) o alla kakor till eftermiddagskaffet hembakade!

nästan så möten inte kan misslyckas i denna omgivning

 o tack alla härliga ni för era fina kommentarer på inläggen nedan - jag tiggde kanske till mig dem, men de gör mig så innerligt glad! sa jag det? hörde du? 

 

I.N.N.E.R.L.I.G.T    G.L.A.D.

flyg ti solen

en positiv grej med många jobbresor den senaste tiden: jag tankar sol-energi ovanför molnen!

havet imorse

stilla
som om det bara låg
och andades
in och ut
djupa andetag
samlar kraft
för nya vindar

ett tillägg till förra...

trött?
oerhört. mega bautiskt fruktansvärt megalomaniskt trött. på att fundera, på mig själv, på besvikelsen, på att det blev som det blev.
trött av att göra beslut, ta stegen, hållas flytande, hålla reda på allt praktiskt, hålla reda på mig själv, lyssna på mig själv.

tacksam.
oerhört. för alla fina ord, all uppmuntring, all omtanke denna höst. behöver er alla som öppet o glatt tagit kontakt. bara en enda liten messare, ett ord har betytt mycket.

jag är stark o svag på samma gång så klarar detta ensam och ändå inte ensam.

kram på alla fina där ute!
kommentera gärna så jag inte tror jag vikt ut mig så mycket att ni fått skrämselhicka. (märker ni, här tog osäkerheten över, alla blir väl glada av kommentarer?)

endel har frågat, somliga har undrat

hur det är med mig nu?
hur det känns?
att ha flyttat.
börjat ett nytt liv.
om jag känner mig ensam?
ledsen?

jag tänkte berätta kanske lite.

kort sagt:

det känns bra.

 

längre sagt:

det känns så rätt som något kan bli. jag har inga tvivel, ingen ånger, inga funderingar om jag gjorde rätt. har inte haft ett uns av det faktiskt. det låg så långa funderingar bakom, så många gånger av "kämpa" och "försöka".

saknad? kanske. har inte hunnit känna det än. saknar vissa små grejer. personen jag levde med. vännen och de roliga grejerna. bara en positiv saknad, att det var då och bra då. det här är nu och bra nu.

ilska eller besvikelse? visst, det kommer och går. på mig själv. på den andra. inte en besvikelse eller ilska som blir en djup grop där jag fastnar. den gropen kravlade jag omkring i förra året. nu mer som en språngbräda. jag tar sats från den när den söker upp mig.

ledsen? tja, inte egentligen. har mest njutit av känslan nu. jag har varit ledsen tillräckligt länge. är färdig med det för en tid. nu vill jag leva.

ensam? nej. jag är ensam men känner mig inte ensam. inte på ett jobbigt sätt. jag har så mycket fina människor omkring mig och så har jag mig själv. jag trivs i mitt sällskap, jag är en ganska fin människa tycker jag för det mesta. jag gillar att vara ensam ibland. det skrämmer mig inte. alldeles säkert kommer jag att känna mig ensam nån gång när jag går hem från festen med alla paren och familjerna som går hem tillsammans. eller nån fredag när alla myser med sin familj - den där närmaste, som i pojk/flickvänner, egna barn, osv. dessutom är dryga 8 år en lång tid tillsammans med någon.

verklig ensamhet är ändå inte att vara ensam.
att känna sig ensam tillsammans med någon, ensam i ett förhållande är en mycket värre ensamhet.


just nu vet jag inte vad framtiden för med sig. är jag ensam? träffar jag någon? eller några? finns det "den rätta" eller flera rätta? kanske det är som en del säger att det inte finns "den rätta" för livet ut. (ursäkta alla ni som har hittat er "rätta" och tror på det livet ut - jag hoppas det är sant för er)

jag har släppt mina föreställningar om hur världen "borde" vara och tänker titta på den som den är. som den blev.
kanske blir det barn en dag. kanske inte. den drömmen vill jag inte släppa. tänker inte än.

lärdom?
oj, de är många, återkommer i senare inlägg. men det bästa råd jag fick på vägen, i augusti:

såna här beslut är det bara en person som tar.

man tar aldrig dessa beslut tillsammans. det kommer inte den där fina diskussionen där vi pratar igenom allt och tillsammans kommer fram till vad det blir av oss. där vi gråter och skrattar tillsammans och tillsammans väljer en väg, tillsammans eller var för sig.

det är en som lämnar och en som blir lämnad.
så är det.
även om båda sedan är nöjda.

och jag vill sticka hål på bubblan om att den som blir lämnad är den som har det riktigt taskigt. (med undantag för otrohet eller annan j*vlighet) att vara den som lämnar ett förhållande som inte fungerar är inte heller lätt.

känna sig skit, misslyckad, besviken och hitta sin självkänsla på botten är inte endast förunnat dem som lämnas, de som lämnar går igenom samma sak. skillnaden är antagligen bara att processerna går i olika takt.

det här sista ville jag mest säga för den allmänna diskussionens del. jag tar inte ställning till den andra parten just i detta fall. det här är min blogg och jag beskriver bara mina egna tankar och känslor - ingen annans.

ville dela med mig lite av mina feelisar - så nu vet ni som undrar och kanske någon fick en ny tanke.
tack och godnatt.

julklappsdrömmar

jag har inte sån julfeelis än som jag brukar ha, men tror det mest beror på att jag är upptagen med att tänka på inredning. mina julklappsdrömmar präglas mest av det...

att kunna tillreda gott kaffe hemma - vad behövs till det?
berätta ni som kan! jag tänker mig pressopanna och en mjölkvisp...

har lite "fallit" för kastehelmi just nu. den gråa.
inte hela serien men utvalda delar

salt- o pepparkvarn
jag gillar att kunna ta till en "redig" kvarn när jag kockar

lakan från HAY - föll pladask för färgen och materialet!

 

men mest av allt önskar jag min en vit jul med julefrid

och att få vara med mina föräldrar o lustiga brorsfamilj.

 

( den sista önskan blir uppfylld! kanske till och med till en sån grad att jag får dra ut i skogen o vädra näsan i ensamheten en stund under dagarna fem. :))
 

dagens citat

"Kukaan ei voi tehdä kaikkea, mutta jokainen voi tehdä jotakin, ja jos jokainen tekee jotakin, tulee kaikki tehdyksi."

 

"You can do anything, but you can´t do everything"

veckans medicin-tips

hur botar man den omtalade måndags-angsten som kommer krypande på söndag kväll?

denna gång körde de jag medicinen "somnadjuptinnanangstentardig".
kl.21 kröp jag ner i sängen och 21.15 slöt jag mina ljuva blå.

puh...

jo, int kan jag väl angsta mycket då jobbdagen på en vanlig tisdag börjar med en timmes skrinning på Blues Arena o fortsätter med skumppa. huhu så tungt...
imorrn börjat dagen med pilates.

gillar skarpt att vi lever vår vision då vi har mötesdagar med alla våra fantastiska chefer!

it-nissen

hurra! jag har ett fungerande internet i mitt nya hem! aldrig trodde jag att jag skulle bli så glad av det, eller ens hinna sakna det så mycket på två veckor.

det bor väl en liten nörd i mig oxå...

dagens kloka ord

jag brukar samla på kloka ord. skriver upp dem här o var i mina anteckningsböcker. tänkte att jag kunde börja dela med mig dem här också. ibland är det kända personer som slängt ur sig nåt vettigt, ibland en kollega, en vän eller en random typ som säger nåt jag tycker är värt att spara på.

"Really great people make you feel that you, too, can become great."

- Mark Twain -

angstfritt inredingsinlägg

jag är angstfri redan då en timme av måndagen gått. jag visste ju nog att jag inte brukar angsta så länge o bara jag kommer igång är det inte så farligt som jag tror. ska försöka komma ihåg det nästa söndag.

 

o idag flyttar dessutom den här snyggingen in hos mig!

jag tror vi ska trivas bra ihop.

 

 

ha en fin måndag alla mina vänner (alltså alla ni som läser, räknar er alla som vänner)!

jag är smittad

jag har börjat måndags-angsta. eller är det söndags-angsta det kallas? det där som många alltid talat om. en obehaglig känsla som kommer krypande på söndag kväll. en usch-känsla av allt ogjort, allt som ännu nästa vecka står på todo-listan o allt som kommer att komma till i o med den nya veckan. en krypande oro för vad allt som kan skita sig eller vara jobbigt nästa vecka...

jag har aldrig lidit av det förr! alltid kunnat njuta fullt ut av veckoslut o ta måndagen med en glad spark när den kommer. men inte nu. nu angstar jag o ser bara mörka moln. vet inte ens riktigt varför. vi har inga större katastrofer på gång...

vsluten flyger förbi då jag försöker hinna vila men oxå vill få hemmet i skick. skulle bara vilja va ledig o få ordning på mitt hem.
men så har jag nog tagit ledigt men då drar jag ti stockholm, o de är just fint det oxå. men nästa gång jag flytttar ska jag nog ta en vecka flytt-ledigt. eller inredningsledigt kanske det kallas?

må bra veckoslut

ett skönt vslut.
reseplanerig över vin o ost. traska i skog o regn. en konstruktiv kväll med fina tjejer. promenad längs havet i storm. kaffe hos en vän. shoppat skåp, ljuslykta o blommor. det blir mer o mer hem. nu ska jag avrunda med lite action i form av bond.

äter middag ensam o visst kan det kännas ensamt. men egentligen känns det mest bra just nu.

filosofisk kvälls-fråga

var kommer de eviga klädhögarna ifrån? varför tar de aldrig slut? varför syns aldrig stolen? vem matar högen? (då jag tycker jag inte gör annat än viker undan den jämt o ständigt...)

inatt hade de bakat pepparkakor...

rödbergsdoft

att bo granne med bageriet och bara två kvarter från bageri-butiken gör morgon-promenaderna med hunden jobbiga..... det doftar ju tammetusan färskt bröd o bulla hela vägen!

verkligheten

anne har månades om inte årets bästa idé! ett skolämne som heter "verkligheten".

ser ni möjligheterna? - tänk vad allt man kunde tacklas med där. tänk att bara få vara med barnen och bara ta emot och grubbla på alla de där deras frågor som kommer rakt upp och ner om livet. prata och grubbla på det som inga svar har, det som gör ont hjärtat och det som känns bra i magen.

barns klara ögon missar inget och de filtrerar inte, de bara ser, undrar och funderar. de är bäst av oss alla att leva i verkligheten men vi paketerar alltför ofta in den åt dem med årens lopp.

jag skulle börja jobba som lärare på direkten.



fast med närmare eftertanke: för att detta skulle lyckas borde först alla vuxna sättas på skolbänken i detta ämne - annars skulle de bli totalt kaos då barnens klara ögon tar över världen.

 

när blev lucia en fånig glansbild?

jag får angst och blir lätt illamående av bilderna på årets lucia-kandidater då de presenteras i tidningen. varför i hela fasikens fridens namn har man satt skrinnskor på dem o ställt dem framför den mest konstgjorda äckel bild man kunde hitta? jag kan inte läsa juttun bara för att jag får andnöd redan av bilden.

jag trodde finlandssvenska institutioner var förbi 50-talets "flickor ska vara nätta och syssla med nätta hobbyn - alla ska gilla samma nätta hobbyn". varför detta försök till att skapa gammaldags glansbildsflickor?

det får dem att se ut som tomhuvade fjollor istället för de fina, unika tjejer jag är säker på att de är! lucia är en fin tradition men kan vi inte ändå leva i dagens värld där också? lyfta fram dessa unika, fina tjejer på ett sätt de förtjänar och inte klä ut dem i en julglansbild från svunna tider. de ser ju inte ut att trivas eller vara sig själva alls på bilden.

djup suck och besvikelse...

 

lördag i bilder

igår sysslade jag med allt möjligt...

hade fin-besök på golv-brunch. flyttlådor är även bra för kreativa konstverk.

besökte design-muséet - där läste jag gamla Kotiliesin från 50-talet!

hittade smyckesskrin i min smak.
har letat länge men tydligen ska man vara tant för att ha smyckesskrin.

 

funderade på om jag skulle skaffa nåt roligt glasskåp till mitt hem.

besökte tre olika järnaffärer för att hitta alla attiraljer jag ville ha och byggde sedan "smart förvaring" hela kvällen i diverse skåp. jag är riktigt imponerad själv över min "smarthet".

 



mattes vecka

matte o husse bestämde sig för delad vårdnad, igår började mattes vecka. jag har två hem, två matkoppar, två vattenkoppar, två mattor nu. men bara ett koppel.

jag är lite fundersam o tyckte det va lite konstigt att matte ringde på dörren hos husse igår. här hos matte e det lite tomt ännu o ljuden är annorlunda. så jag är lite på min vakt. igår kväll lade jag mig längst inne i badrummet (duschen) för säkerhets skull. idag är jag modigare. nog ska det väl bli okej det här. jag får ju ändå mat här oxå.

skickar dig lite GLAD-energi!

jag e så GLAD just nu så jag vill sprida lite till just dig!

livet är det bästa som finns och livet är just så roligt som du gör det för dig.
it´s all up to you.

jag sade ju det: att jag är 200% bättre denna vecka!

ha en underbar fredag!

jabadabaduuuuuu!

sol och värme och mest av allt: SEMESTER borta från allt - here I come!

i januari hittar du mig o min kompis på en dylik beach nånstans i malaysien.

antagligen svarar jag inte i telefon. inte på mail heller. bara så du vet.

men tills dess myser jag på i mitt nya hem! imorrn flyttar fröken soffa in. herr matbord får jag vänta på tills december, han är trög....

tack o godnatt.

förtjust

jag e så förtjust i mitt hem att jag överväger att starta eget företag o jobba hemifrån för att inte behöva gå iväg härifrån på morgonen... men å andra sidan skulle jag då inte få uppleva glädjen att komma hem.

nytt liv

känns som om mitt nya liv har börjat - jag har kommit hem.

känns nästan som om jag inte borde gå på jobb imorrn, eller åtminstone inte till det vanliga. skulle kunna till en helt annan arbetsplats och gör något HELT annat.

inte för att jag tröttnat på mitt jobb, men för att jag nästan har svårt att fatta att HELA livet inte är nytt. det känns så nytt o spännande i mitt nya hem att jag helst skulle utvidga denna känsla på allt.

får se vad jag hittar på.

flyttad!

här bor jag nu!
total kaos men mysigt så tusan!
jag säger som en liten 5-årig gu'dotter som besökte mig idag: "här ska jag nog trivas"

välkomstpresent av bästa slag

säljarna välkomnade mig till bostaden med att lämna bubbel o en hustomte - det här kan bara bli ett bra hem!

lipsillen goes självständig

de här veckan klarar jag inte motgångar. eller klarar inte andra som blir besvikna o speciellt inte om jag själv är inblandad. blir arg, ledsen och trött. orkar inte ta hänsyn, säga de rätta orden, förstå.

men imorrn eller senast söndag är jag 200% bättre människa. då utgår jag från Me, Myself och I - låter kanske motsägelsefullt att bli bättre människa på så sätt, men just nu känns det så.

aldrig mer trampa på mina drömmar.

aldrig mer välja bort mig själv.

(inte utan tungt vägande skäl)

yr väder

just nu känner jag mig som ett yrväder.
en konstig vecka är vad det varit. många känslor - ska beskriva dem senare, för det kan göra gott att minnas dem.

i kuopio var det snö och massa folk i det nya köpcentret där vi öppnade butik. jag stod i kassan o packade i tre timmar i sträck o tusan så skoj det är med fart o fläng o glada miner! vi hade så roligt att kunder som köat 20 min tackade för prima service. dessutom är 20 min inte så farligt med tanke på att kön var nästan 100 m lång - snabba var vi!

jag intervjuade oxå 7 pers varav två var vääääldigt intressanta - ibland blir kandidater som en nöt jag vill knäcka även om jag inte vill anställa personen, men en va hal som en ål. den andra va en "professor" - skulle säkert analysera kunden i grund o botten, men är inte säker att kunden skulle uppskatta.


nu försöker jag trött i kroppen o knoppen samla tankarna för vad som borde få gjorts imorrn så att flytten blir av o akuta jobb-grejer gjorda. Todo-listan ser ut ungefär såhär:
- köp och transportera säng
- boka intervjuer
- hämta nycklar till bostaden
- göra löne-justeringar och resultat-justering
- hämta paketbil
- äta nåt

see yah o wish me luck!