22 maj 2013

vänd på pappret

nåt jag funderat på. 

varför tror vi oss så lätt ha svaren på andras människors liv? varför pratar vi om andra och deras sätt att leva då när de inte är på plats? 

sen när vi ses så pratar man ditt o datt - vad har du gjort, vad gör du? varför inte då ställa frågorna - varför gör du såhär, varför valde du så, hur trivs du med ditt liv? 

om vi nu har åsikter om andras liv så kan det ju vara värt att diskutera med dem det gäller. inte med andra. 

o viktigast av allt, kom ihåg att då du analyserar någon annans liv så gör du det ALLTID med ditt eget liv, dina erfarenheter, värderingar o åsikter som referensram. men andra lever inte enligt dem, utan enligt sina egna. du känner ALDRIG till hela bilden i den andras liv.

som en klok vän sa: en vit A4 kan se helt annorlunda ut på andra sidan. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar