känslor från topp till tå

jag hämtade i lördags de sista grejerna från mitt förra hems vind.

där i en låda tittade den fram - min skrivbok. inte dagbok, så konsekvent har jag aldrig varit. men jag har skrivit. nu och då. ibland en gång i veckan, ibland en gång varannan månad, ibland en gång i året.

den första dateringen är 16.9.1996.
jag är 16 år och har nyss börjat gymnasiet. nya vänner o nya miljöer samtidigt som jag försöker hålla fast vid de gamla som vi hade ett galet roligt sista högstadieår med. känslorna varierar från högt till lågt, från topp till tå. från lycklig över livet till "vem är jag?" och "vad är det för fel på mig?"

den sista dateringen är 13.1.2004
jag ska strax fylla 24, jobbar i en friluftsbutik, frilansar för TV, studerar vuxenpedagogik och arbetspsykologi och scoutar så det står härliga till. har gått på första daten med han som jag lämnade nu 2012.

8 år mellan två pärmar - ändå bara en bråkdel. ni kan tänka er att jag hade en rolig lördag kväll då jag plöjde igen huvudet på ett skrutt, igenom hennes gymnasieår in i studielivet. första "riktiga" pojkvännerna. de riktiga vänskaperna som tog form och håller än idag. och så de där känslorna som stod härliga till - från tak till källare - från eufori till borttappat, från lugn lycka till arg besvikelse. spännande typ det där skruttet. stötte till och med på namn på förtjusningar som jag inte minns ett skvatt av idag, på sorger som jag helt glömt bort. lite lustigt egentligen - många av sorgerna eller besvikelserna hade jag glömt. men de bästa, fina stunderna kan jag ännu också känna i maggropen.

om man nån gång drömmer att få ställa sig "utanför" sig själv och titta på sig så är det här säkert så nära man kan komma. synd att jag inte kunde prata med skruttet - säga att det nog inte är så allvarligt som du tror. kanske det är just det som är pointen - att just då är det sååå fruktansvärt allvarligt - och det ska ingen kunna ändra på - inte ens jag själv från framtiden...