oj vilken krönika jag körde förra året - över 2011, delad på tre inlägg...
iår levererar jag nog inget sånt - men ska nog göra ett lite bokslut - för på nåt sätt känns det lite skönt att titta tillbaka och ibland förstår man saker plötsligt mycket bättre när man tittar på det mycket senare. så det blir ett rörigt sammelsurium av förra året.
jag köpte en ny bil efter att ha kört omkring en dryg månad med sommardäcken i bagageluckan (eftersom jag inte orkade bära dem till källaren då jag ändå ska byta bil helt just....bara jag har tid...) jag handlade bilen på en lunchrast men så hade ju nog beslutet mognat fram under en tid.
det var det första (och minsta) av stora beslut detta år..
jag hittade en mening som jag fortfarande tycker är en av de viktigaste.
en process av något slag började i början av detta år. jag var inte längre bara ledsen och arg hela tiden, som hösten innan. tårar och många jobbiga magknip skulle ännu komma. men jag hade börjat släppa taget - lyfta på blicken...
jag började samla på ord. skrev ord jag tycker är fina. eller satte ord på konstiga känslor.
jag gjorde rätt mycket ensam* - åkte på semester, tog långa promenader, hängde med vänner - *för att vara i ett förhållande alltså.
skrev brev till mormor nu och då.
vi hade ännu fina stunder tillsammans, och roligt, fint häng med vänner.
sommaren var fin på många sätt - kanske ett bra avslut? vi rev en vedbod, flög till mariehamn på middag, paddlade lite mer, han fiskade mycket, vi seglade, cyklade på kökar och livet var väl egentligen fint. men allt har två sidor - och den ena skavde ändå.
nånstans här ute kände jag att känslan från början av året formades till ett beslut.
jag gick till en terapeut för jag klarade det inte själv. jag köpte kritor efter mitt andra besök hos henne.
tessie försvann - men hittades som tur - det var hjärtknip i några dar där...
i slutet av augusti tog jag sedan ett av de svåraste beslut i mitt liv.
hösten har sen varit en pendlande mellan känslor - från botten, till nåt mitt emellan och glädje. samtidigt var arbets-hösten arbetsdryg och även där krävdes jobbiga beslut som blev bra eller mindre bra...
november och december har susat förbi i ett moln av inreda, jobba, hålla styr på mig själv så jag inte springer in i väggen. har inte alls klarat av att leva som jag lär - buddha i magen har varit synnerligen fladdrig. har fått angster och blåst upp såpbubblor till enorma ballonger. trött, trött, trött. vill ha tag i livet men måste inse att det inte går i en handvändning.
ge mig själv lite tid kanske? jepp - det ska jag göra. allt behöver inte vara lyckligt och underbart direkt. och ändå är det.
ändå är min självkänsla bättre än på länge och jag är glad över livet. och så förbajskat trött att jag går upp i varv av småsaker. till all lycka blir jag också väldigt glad av små saker. så det jämnar ut sig.
nu tar jag slutstressen imorrn o på lördag sätter jag mig på ett flyg till Kuala Lumpur och därifrån vidare till stranden. helt på riktigt.
några ord jag sa i höstas - som min terapeut sa att hon skulle vilja rama in o hänga på väggen:
det är ju inte alltid så lätt som det låter, men ska köra det som motto nästa år.
iår levererar jag nog inget sånt - men ska nog göra ett lite bokslut - för på nåt sätt känns det lite skönt att titta tillbaka och ibland förstår man saker plötsligt mycket bättre när man tittar på det mycket senare. så det blir ett rörigt sammelsurium av förra året.
jag köpte en ny bil efter att ha kört omkring en dryg månad med sommardäcken i bagageluckan (eftersom jag inte orkade bära dem till källaren då jag ändå ska byta bil helt just....bara jag har tid...) jag handlade bilen på en lunchrast men så hade ju nog beslutet mognat fram under en tid.
det var det första (och minsta) av stora beslut detta år..
jag hittade en mening som jag fortfarande tycker är en av de viktigaste.
en process av något slag började i början av detta år. jag var inte längre bara ledsen och arg hela tiden, som hösten innan. tårar och många jobbiga magknip skulle ännu komma. men jag hade börjat släppa taget - lyfta på blicken...
jag började samla på ord. skrev ord jag tycker är fina. eller satte ord på konstiga känslor.
jag gjorde rätt mycket ensam* - åkte på semester, tog långa promenader, hängde med vänner - *för att vara i ett förhållande alltså.
skrev brev till mormor nu och då.
vi hade ännu fina stunder tillsammans, och roligt, fint häng med vänner.
sommaren var fin på många sätt - kanske ett bra avslut? vi rev en vedbod, flög till mariehamn på middag, paddlade lite mer, han fiskade mycket, vi seglade, cyklade på kökar och livet var väl egentligen fint. men allt har två sidor - och den ena skavde ändå.
nånstans här ute kände jag att känslan från början av året formades till ett beslut.
jag gick till en terapeut för jag klarade det inte själv. jag köpte kritor efter mitt andra besök hos henne.
tessie försvann - men hittades som tur - det var hjärtknip i några dar där...
i slutet av augusti tog jag sedan ett av de svåraste beslut i mitt liv.
hösten har sen varit en pendlande mellan känslor - från botten, till nåt mitt emellan och glädje. samtidigt var arbets-hösten arbetsdryg och även där krävdes jobbiga beslut som blev bra eller mindre bra...
november och december har susat förbi i ett moln av inreda, jobba, hålla styr på mig själv så jag inte springer in i väggen. har inte alls klarat av att leva som jag lär - buddha i magen har varit synnerligen fladdrig. har fått angster och blåst upp såpbubblor till enorma ballonger. trött, trött, trött. vill ha tag i livet men måste inse att det inte går i en handvändning.
ge mig själv lite tid kanske? jepp - det ska jag göra. allt behöver inte vara lyckligt och underbart direkt. och ändå är det.
ändå är min självkänsla bättre än på länge och jag är glad över livet. och så förbajskat trött att jag går upp i varv av småsaker. till all lycka blir jag också väldigt glad av små saker. så det jämnar ut sig.
nu tar jag slutstressen imorrn o på lördag sätter jag mig på ett flyg till Kuala Lumpur och därifrån vidare till stranden. helt på riktigt.
några ord jag sa i höstas - som min terapeut sa att hon skulle vilja rama in o hänga på väggen:
"jag har funderat, grubblat, försökt och sörjt så länge. nu vill jag bara leva."
det är ju inte alltid så lätt som det låter, men ska köra det som motto nästa år.
Här är nu en tårögd kusin. Ses snart! :D
SvaraRaderaHa en skön resa Heidi och hoppas vi hinner ses något tag när du kommit hem igen;o)
SvaraRaderaHör av dig!!! ..och gott nytt år !
Kram Natte
Ha en bra resa! Om det finns snö när du kommer hem så är jag alltid med på en tur med snöskorna!
SvaraRaderaSuperkram!
Så fint skrivet och berättat! Njut av sanden mellan tårna!
SvaraRaderaNjut.
SvaraRaderaKraam från Ff-gobben
Älskade vän, njut och vila kropp och själ! Ormens år blir ett bra år! Kram, N
SvaraRadera