vykort från kuala lumpu

hett, fuktigt, människor, dofter - mindre kaos än i indien.

skyskrapor som ser ut att bara random ha kastats ut här o var. stadsplanering lika obefintlig som vettiga trottoarer. köpcentrum stora som städer och som växet under ytan - man kan ta sig genom halva stan under stan.

byggplatser o halvfärdiga skyskrapor men ingen verkar ha bråttom.

vi har inte sovit på ett dygn men vandrar runt ändå för att komma in i rätt dygnsrytm. o för att vi får hotellrum först senare. hittar ett stort parkområde där vi trivs bäst (surprise). vandrar in i en orkidépark o där tar vi oss en tupplur på en parkbänk - detta kommer vi minnas från kuala lumpur - att vi sov på en parkbänk bland blommor o blad.

nu har vi sovit en 11 timmars natt o är redo att dra oss till thailändska sidan för nyår och dykkurs (inte jag, resekompisen - jag testar solstolar).

vi hörs igen!

(här finns wifi mest överallt så skriver säkert vykort nu o då - för att också minnas själv)

bokslut 2012

oj vilken krönika jag körde förra året - över 2011, delad på tre inlägg...

iår levererar jag nog inget sånt - men ska nog göra ett lite bokslut - för på nåt sätt känns det lite skönt att titta tillbaka och ibland förstår man saker plötsligt mycket bättre när man tittar på det mycket senare. så det blir ett rörigt sammelsurium av förra året.

jag köpte en ny bil efter att ha kört omkring en dryg månad med sommardäcken i bagageluckan (eftersom jag inte orkade bära dem till källaren då jag ändå ska byta bil helt just....bara jag har tid...) jag handlade bilen på en lunchrast men så hade ju nog beslutet mognat fram under en tid.

det var det första (och minsta) av stora beslut detta år..

jag hittade en mening som jag fortfarande tycker är en av de viktigaste.

en process av något slag började i början av detta år. jag var inte längre bara ledsen och arg hela tiden, som hösten innan. tårar och många jobbiga magknip skulle ännu komma. men jag hade börjat släppa taget - lyfta på blicken...

jag började samla på ord. skrev ord jag tycker är fina. eller satte ord på konstiga känslor.

jag gjorde rätt mycket ensam* - åkte på semester, tog långa promenader, hängde med vänner - *för att vara i ett förhållande alltså.

skrev brev till mormor nu och då.

vi hade ännu fina stunder tillsammans, och roligt, fint häng med vänner.

sommaren var fin på många sätt - kanske ett bra avslut? vi rev en vedbod, flög till mariehamn på middag, paddlade lite mer, han fiskade mycket, vi seglade, cyklade på kökar och livet var väl egentligen fint. men allt har två sidor - och den ena skavde ändå.

nånstans här ute kände jag att känslan från början av året formades till ett beslut.

jag gick till en terapeut för jag klarade det inte själv. jag köpte kritor efter mitt andra besök hos henne.

tessie försvann - men hittades som tur - det var hjärtknip i några dar där...

i slutet av augusti tog jag sedan ett av de svåraste beslut i mitt liv.

hösten har sen varit en pendlande mellan känslor - från botten, till nåt mitt emellan och glädje. samtidigt var arbets-hösten arbetsdryg och även där krävdes jobbiga beslut som blev bra eller mindre bra...

november och december har susat förbi i ett moln av inreda, jobba, hålla styr på mig själv så jag inte springer in i väggen. har inte alls klarat av att leva som jag lär - buddha i magen har varit synnerligen fladdrig. har fått angster och blåst upp såpbubblor till enorma ballonger. trött, trött, trött. vill ha tag i livet men måste inse att det inte går i en handvändning.

ge mig själv lite tid kanske? jepp - det ska jag göra. allt behöver inte vara lyckligt och underbart direkt. och ändå är det.
ändå är min självkänsla bättre än på länge och jag är glad över livet. och så förbajskat trött att jag går upp i varv av småsaker. till all lycka blir jag också väldigt glad av små saker. så det jämnar ut sig.

nu tar jag slutstressen imorrn o på lördag sätter jag mig på ett flyg till Kuala Lumpur och därifrån vidare till stranden. helt på riktigt.


några ord jag sa i höstas - som min terapeut sa att hon skulle vilja rama in o hänga på väggen:

"jag har funderat, grubblat, försökt och sörjt så länge. nu vill jag bara leva."

det är ju inte alltid så lätt som det låter, men ska köra det som motto nästa år.

julen 2012

som minnesbok för mig själv kör jag lite bild- och ordkavalkad från julen.

jag o mamma inledde jul-stug-tillvaron med den bästa kinesiska middag jag ätit!
i Norrtälje, som för övrigt verkar vara en mysig stad.

bror med familj bor i Stockholm men eftersom allas hem är för små för en yr bestyrande familj som denna så hade min kloka mor hyrt två stugor på en snödränkt holme i Norrtäljes skärgård. släpar man dessutom med sig hela klanens julpyntslåda, julblommor och en mängd stuff och sprider ut det sådär lagom oplanerat i stugan så är *simsalabim* en allmän hyrstuga hur hemtrevlig som helst. speciellt när man packade ihop märkte man hur underilig förvandlingen var. kändes inte som samma stuga när vi stuvat in oss i bilen igen.

det var mycket uteliv o pulkabacke. däremellan var det kalsar-häng med bok eller disney-film,
hur som helst så kräver bägge koncentrration av högsta kaliber....

sen skulle granen kläs...

ni kan gissa på vilken höjd av granen det var "tomte-möte" - tjyvtjovkt med tomtar och änglar.

på julafton var det så spännande att vi inte visste hur vi skulle vara
- trots att vi försökte stilla spänningen med ringdans,
bords-dukning, servett-vikning och annat utomordentligt viktigt.

kommer tomten? hittar han fram? äter han upp gröten vi ställt ut?

 tomten åt gröten o lämnade ett berg av klappar. sen hann jag inte mer ta bilder. jag var ju faktiskt upptagen med att titta på 5 disneyfilmer, läsa kalle & hobbe och bygga snögubbe.
och traska rakt ut i skogen med snöskor och drivan upp till knäna.

om mamma o jag inledde julen med kinesiskt så avslutade vi den med en "gullegris"
- marispantäckt chokladboll.
gott då - nu får jag nästan äckel när jag tänker på det... :)

 det var en fin jul med en stor dos av familjen - den allra närmaste. inget åkande från ställe till ställe och egentligen utan nån som helst kravställning. vi åt när vi var hungriga och gjorde ingenting så som "man borde på julen" utan bara som vi ville. en dag körde vi skinskan först o fiskbordet sen. bara för att man kan.

tack familjen den bästa!!!
- nu njuter jag av en kopp te helt för mig själv hemma - inte fel det heller.

utanför mitt fönster

julen kom o snart har den gått
utanför mitt stugfönster hänger vackra istappar
julen är konstig. den är som förr, o ändå varje gång annorlunda. varje år är sitt eget, varje år har året bakom en satt sina spår. på nåt sätt är ändå julen en stund då man försöker o vill bevara känslor från förr o samtidigt känna nya.

det har varit lite bullerby-jul. sprig mellan två stugor, pulkabacke, många disney-filmer, mycket paketkaos, ringdans, censurerad kalle anka, gröt, gråt o skratt o mat.

har stulit lite stunder åt mig själv då o då. en snösko-vandring eller stängt in mig på mitt rum med kalle o hobbe. det är skumt att vara ensam i en familj. att vara vuxen o ändå barn igen. som en kompis sa: julen är mycket "vi". o jag känner mig nånstans mitt emellan. har ett stort o fint "vi" runt mig. men är ändå jag med mig själv.

skumppa-lullig och nya hjärtan tar plats

världen förbättrad över en flaska skumppa på min matta. mycket bra. världen är fylld av så mycket. sorg o glädje, trötthet och skönhet.

som att vara så trött att en färdigskottad parkeringsplats är som en gåva från ovan då man precis vill brista i gråt. eller så trött att man känner precis hur skönt det kommer att vara att krypa ner i sängen när skumvins-bubblet lagt sig. så trött att man knappt förstår det.

ett stygn av sorg när jag körde förbi mitt gamla hem idag. isbrytarna låg där som förr, med jullampor i riggen. men jag är inte där som förr.

promenadvägen som kröker sig förbi lekparken. där jag o knytte gick, där vi ibland satt oss, jag funderade i vinden, hon snusade i vinden. bänken o kröken är där. inte vi.

livet går vidare. borgå var inte heller som förr, de röda plastämbar som sedan min barndom tjänat som julklockor över gatan fanns inte mer. nya hjärtan har fått ta plats. stämningen är ändå fin. livet går vidare, men guldkornen finns kvar. nya hjärtan tar plats, de gamla får guldkant i minnet.

pendeln har stannat

tyst här. så bjuder på lite ord jag skrev tidigare i höst.

en pendel slår

från sida till sida

från "det här är rätt"

till "det här är fel"

jag stoppade pendeln

klev ur klockan

tiden som går och går

klockan som stod stilla

dagens tanke om ledarskap

ledarskap är kommunikation.

hej hallå

jag har inte drunknat i mjölken eller barndomsminnena....

har varit stuck på flygfält, besökt svea-riket än en gång, åkt pulka och haft telefonmöte med HR-kolleger samtidigt, firat en kul 4-åring, firat julfest med jobbet*, angstat lite grann och igen övervunnit angsten, varit trött och lycklig, sorgsen och glad.

har en bra plan för denna vecka. see yah nåt tag!

* hela konceptet i form av skumppa, glögg, bastu, gourment-middag, roliga, usla och under-bältet-juttun, dans till dj chefens toner, förbättra världen-samtal och massa skratt.

ett glas mjölk

det är nåt magiskt med ett glas kall mjölk. världen faller på sin plats, alla pusselbitar passar, allt är okej. det är liksom nån slags tunnel till barndomens trygghet. smörgås o ett glas mjölk till kvällsmål. då är liksom allt som det ska o tryggheten kompakt.

första advent

brev till himlen:

hej mormor!

din köksängel sitter på mitt skåp och vakar över mig advent. lite som du sitter där på din molnkant.

hälsa morfar!

 

Knyttes hälsning: efter första konfundersamheten har jag nog bosatt mig bra i mitt nya andra hem

dagens tanke

empati och sympati är inte samma sak.
jag kan känna empati utan att sympatisera.
empatisk kan upplevas osympatisk.

glad o fridfull juleväntan!

jag har lite annorlunda adventsljus i år då inredningen ännu saknar bordsytor att ställa ljusstakar på.