höjden av optimism

ska vara på resande fot i 58 timmar med start imorrn kl.6.
två inhemska städer, två scandichotell, två personalmöten, två middagar, två butiksöppningar.

jag packade med jogging-kläder.

jag joggade senast för ett halvt år sen.

tant-glädje

jag mailas med två av de roligaste 60-åringar jag upplevt! ulla o margareta. lärde känna dem när vi volontärjobbade i indien förra våren o den senaste veckan har deras godmodiga, humoristiska o spjuveraktiga mail satt guldkant på tillvaron!

barndoms flashbacks...
mamma: nu måste vi städa - städerskan kommer imorrn!
bäst minns jag pappas stress.

nu har jag äntligen bestämt att jag är vuxen nog för det och jag har hunnit bevisa att jag KAN sköta städandet själv. men nu VILL jag inte mer.
imorrn kommer det städerska till oss. jag njuter redan nu!

det känns lite förbjudet för att vi har en två-rummare o vi är bara två vuxna o en hund. men det är nog bara mitt samvete som spelar spratt. det är allt annat än förbjudet att kunna njuta av sn lediga tid!

spegel, spegel..

...i telefonen där...
har man på känn att luggen står åt fanders o man e som jag som inte bär sminkväskan med si. då kan man i smyg gräva fram telefonen, sväng kameran mot en själv o kolla. om man måste ta en bild för att se äe det absoluta tipset att ha alla telefonens funktioner på ljudlöst. annars blir du fast på bar gärning där i spåran...

medarbetarsamtal

det var länge sen jag skrev om chefen. en del av er har säkert hört om honom, jag brukade nämna honom i min förra blogg. han är fortfarande med o har både sina positiva studer o negativa. så som vi alla.

idag ska vi ha mitt medarbetarsamtal. på de flesta håll kallat för utvecklingssamtal.

vi har skippat den termen för den är så fel enligt mig. samtalet i sig utvecklar inte så mycket - visst kan det göra det, men ett äkta medarbetarsamtal handlar om tid för medarbetaren. tid att prata igenom dens uppfattningar, situation, viljor, farhågor och annat. dessa diskuteras ur bådas synvinklar och det är det som kan öppna ögon.

utveckling - det sker bara då vi verkligen gör nåt. ingen annan än jag själv kan utveckla mig. ingen annan än jag själv kan ta emot feedback och lära mig av den. detsamma gäller chefen. ingen av oss går ifrån samtalet utvecklade, men vi kanske går därifrån klokare, öppnare för utveckling.

men för att det ska lyckas krävs det nåt av oss båda. jag får gröna utslag av sådana som går o sätter sig med chefen utan att förbereda sig själv, utan att tänka igenom vad man själv vill säga, fråga, få ut av det. bara slänger sig i stolen o förväntar sig bli utvecklad. bah!

jag har sagt det förr och jag säger det igen:  "jokaisella on oikeus hyvään johtamiseen. jokaisella on velvollisuus hakea hyvää johtamista".

älska enkelheten

jag får mina dillen med färger o annat o små färgklickar ska man ha i livet. men nu fick bloggen bli enkel igen. älska ljusa, rena färger. simplicity me like... det är de små detaljerna som sedan avgör. den lilla färgklicken nånstans. en annorlunda font som en färgglad kudde i en soffa eller en bukett blommor på ett vitt bord.

läslusen

jag är inne på sista kapitlen i den här boken o kan konstatera att jag gillar den. den är väldigt enkelt skriven, liksom vardaglig, utan krusiduller. en gnutta sorglig kanske - hur länge kan man leva på hoppet, på sina drömmar? jag blir nästan lite irriterad - ta tag i livet, ta dig i kragen, gör nåt val. samtidigt den där känslan "äsch, varför ska det krävas så mycket, varför ser ingen henne?"

läsvärd bok

jag tände till o med en brasa. nu e de höst...

komma hem en torsdag...

stiga in i ett ännu bulladoftande hem. tända ljus i var hörn. vrida på skön musik ur högtalarna. hemmakväll.

snälla söta rara...

gå in o o titta här: http://snigelnharald.blogspot.com/2011/10/tavlingdags.html. myki bra tävling! jag har nyfiket tittat på dessa produkter. nu vill jag testa!

snälla söta rara fröken tur...

mums...

sitter i soffan o blev just serverad ett glas kall mjölk o en sån här:

lyxigt. den är alltså hemmabakad o jag lovar att jag o hunden e oskyldiga!

tidsoptimisten igen....

känns som en bra ide när man är hungrig och har begränsat med tid att slänga en ostpaj i ugnen som kräver minst 30min. genomtänkt. stå o trampa vid ugnen för om det då går snabbare. o hur gör man med hungern nu då...

tipset

en mycket läsvärd blogg. hon sätter många av mina tankar på svartvitt.

http://blogg.vastranyland.fi/skrattrynkor

lyxa till det på en söndag

lyx med en sambo som gillar att göra god mat på fredagar. det lilla bonuset är att man på söndag kan bli serverad en lunch av fredagens rester: en bit anka med rödvinssås o stekt potatis. inte helt fel. sådär på en söndag.

nu drar jag iväg på ett scoutmöte som jag är förberedd för o ivrig på! tjingeling!

choice burnout

...även känt som beslutsångest men jag tycker den engelska namnsättningen är bättre.

hur som helst så är det mitt mellannamn.

kanske inte så mycket sådär i butiken eller liknande. men definitivt när det finns grejer att göra.

eller som nu. min tid är lite för fullspäckad, jag kan gå på 24-7 om jag vill o för att sköta alla projekt finemang. jag vet ändå att det inte skulle sluta bra, att jag måste ta mina andningspauser. att jag inte behöver vara överallt, göra allt till 120%. men shit så svårt att idag oxå välja en halvledig förmiddag (för att dessutom hinna förbereda ett scoutmöte tills ikväll) framom ett scout-seminarie. för tänk om jag missar nåt viktigt, bra, intressant. som jag säkert har noll nytta av om krafterna är slut o jag ändå inte orkar göra nåt med det.

hur sm helst - valet är gjort för nu är klockan för mycket att dyka upp där mer. så nu kör jag tidning, hundpromenad o förberedelser. ha en trevlig söndag alliop!

vilken morgon det var idag

rätt kandidat!

jag ska rösta i lucia-valet iår. första gången ever*! för rätt kandidat är uppställd! snäll, varmhjärtad, go, äkta, fötterna på jorden, glädjespridare, ödmjuk.

*gjorde det inte ens när jag själv var uppställd - tänk att omusikaliska jag ens har varit det....

onsdags-snigel

jag passar förresten på att köra en snigel. såhär på en onsdag.

namnet ser ni på flasken, vet inte vilken av alla texter är den rätta. min djupa analys av detta är: gott. kanske jag kan breda på med lite sött, men ändå torrt. priset har jag ingen aning om, en gåva.

för bättre beskrivningar får ni be snigeln om hjälp. det här var kanske inte lika proffsigt.

men det var gott.

nästan som godis...

....inte riktigt som pangkaka. men sitter bra en stormig höstkväll.
jag dricker vin på en torsdag.

oh bugger!

idag e bara en sån dag. en sån dag då man vill skita i allt vad jumppa heter trots att man borde ge höfter o mage en omgång. en sån dag då man vill lägga sig i soffan o dra en filt över sig o frossa i lösgodis. alternativt en sån dag då man slänger en pangkaka i ugnen o sen äter upp hela bara för att man kan.

så hade jag till o med bestämt mig för att med gott samvete göra nåt eller allt av detta o skita blankt i att detta är enda dan jag hinner vara hurtig.

f*n oxå min besvikelse när jag stiger in genom dörren, avslutar ett långt präppel per telefon o inser att tack vare präpplet glömde jag stanna vid butiken.

inget lösgodis, ingen mjölk för pangkakan o minst 300 meter till butiken. det var ju just att dra mig nånstans som jag inte orkar nu. hela samvetslösa planen sket sig.

bugger.

coolt

man skickar ut ett mail till diverse människor o undrar var våra två utlånbara tykkin* håller hus.
inom loppet av tio minuter har man tre svar.

effektivt - snabba svar o dessutom har man tydligen en mer tykki än när man började.

* på svenska kanske kanon. eller projektor?

klappa dig själv på axeln...

...för om inte du gör det så spelar det inte riktigt nån roll hur många andra som skulle göra det.

om jag inte själv nånsin är nöjd med mig själv eller vågar säga "det där gjorde jag bra" så hjälper det inte att jag får höra det av andra flera gånger om. visst är andras ord o feedback viktig. men för att de orden verkligen ska ha nån verkan, sjunka in o bygga på min självkänsla så måste jag ju släppa dit dem.

o om jag aldrig klappar mig själv på axeln så låter jag nog inte heller nån annan göra det så där på riktigt. sådär att det känns i självkänslan.

så tror jag. gilla dig själv så är det lättare för andra att också göra det. gilla dig själv så tror du också på andra som gör det.

jag klappade mig på axeln två gånger igår. idag är målet minst lika många gånger men helst tre.

min förra adress

jag skrev tidigare här: http://skrutte.ratata.fi/. nu har jag alltså flyttat hit. ifall du undrade...

grannar

vi har inte direkt ett bullerbyhus där alla hänger med alla. men vi har några pärlor.*

jag är nyss hemkommen från en mycket trevlig (sådär på ett bra sätt, inte som i krystat utdraget tre-e-e-evlig) middag från våra grannar. ett spännande par som bott i huset sedan 70-talet, har barn i vår ålder, har rest världen runt, vandrat bland skogar o fjäll, sett djungel och lyxhotell. träffat spännande männsikor världen runt. mycket bra diskussioner o kvällen gick i ett huj.

* till dem hör inte killen med skumma hyresgäster som stulit handduschen från källartoaletten...

vägen hem...

somliga dagar är jag så hungrig när jag kör hem att jag är säker på att vilken sekund som helst ramla ihop över ratten död för att hålet i magen har blivit så stort o djupt att jag helt enkelt gått av på mitten. såna hemfärder är lite småjobbiga. andra dagar har jag sån pissbrått att jag tror blåsan ska spricka eller bänken snart blir våt. det är oxå jobbiga hemfärder. knepigast är det när man är hungrig OCH håller på att kissa på sig. som idag.

hälsosamt

långa promenader både lördag o söndag - oj så min höst-älskande näsa och friskluft-älskande lungor njöt. speciellt då jag o hunden upptäckte nya skogsstigar i helsingfors. jag älskar att vara ute, nästa gång ska nog kaffe-termosen med! o det mest roliga är att se hur hunden vaknar till liv i skogen, springer o skuttar plötsligt av lite glädje.

sen en söndag-eftermiddags-avrundning med fitness fusion - elixias jumppa som jag fallit för. denna fallenhet har nu hållit igång 4 veckor i rad o det är rekord för ett skrutt som oftast är usel på att komma igång med träning o ännu uslare på att bli ivrig över en viss grej. så hurra för mig!

jag tänker fira med att poppa popcorn o titta på söndagsfilmen! hurja hälsosamt är det

brev till himlen

hej mormor.

jag tänker en stund på dig nästan varje gång jag köper blommor åt mig själv.

jag tänker en stund på dig varje gång jag kör förbi baggböle-avtaget på ring ettan.

jag tänker på dig många andra gånger oxå.

idag saknade jag dig.

ville bara att du skulle veta det.

ha det bra på din molnkant o hälsa farmor om du ser henne.

kram

utanför mitt jobb fönster

Piggar definitivt upp dagen!

hurra!

blev spontan-inbjuden att hänga med på en tjej-skidresa till Åre i vår! extra roligt att inbjudan kom av en super kollega i sverige o jag känner ingen av dem som hänger med på resan, men blev väldigt glad att bli bjuden med! spontan-grejer e bra o oj så mina skidben längtar efter skidning, blivit alltför lite de senaste åren...

kakelugn

"jag tycker er kakelugn är fin"
det sa en fin 4-åring som hängde med mig igår.
"den kan ni baka kakor i."

här blev jag lite fundersam. ska jag avslöja att vi inte gör det o att det är kakelugn, inte kakugn. men varför förstöra.
"vi bakar nog inte i den, men visst skulle vi kunna. men det går kanske snabbare i den vanliga ugnen"

"ja, nuförtiden. men förr i tiden bakade man kakor i kakelugn."

hon har nog koll på vad det är - det är bara jag som aldrig tänkt på ordet på det sättet. tänk så vi fastnar för nåt när vi lärt oss den "rätta" betydelsen. direkt tappar vi kreativiteten...

muffins-stunden

ett glas kall mjölk o en färskbakad chokomuffins. lite kladdig sådan. den stunden blir jag aldrig mätt på. min egen uppfunna njutningstsund.