höstens flyg o far

jei! två små drömmar förverkligas denna höst!

om dryga två veckor ska jag gå på tur (uttalas norskt) i fjällen med en fin jente. det blir kjempegött. här ska vi traska!

o sen i mörkaste oktober drar jag med en skoj typ till stora äpplet! ska dansa på broadway i pyjamas - eller nåt. vi talar nev jårk här liksom! det är stort. s.t.o.r.t.

däremellan ska jag susa lite mellan norrköping, stockholm, mikkeli, mammas hem och mitt hem. tror det blir en riktigt riktigt bra höst det här.

det bästa

är vänner.
förra vslutets kräftskiva på stugan var bara bra.
så bra att det inte kan bli bättre.
gömmer i hjärtat.

 

 

sko-bilen kommer lastad...

bra flyt i skrutt-världen just nu. skulle kanske inte tro det med tanke på det här.

och lite bromsas mitt flyt av att behöva fundera på om ett visst par skor finns i mitt hem, mammas hem eller i bilen, att jumppa-kläderna alltid är på fel ställe då jag får lust att vara hurtig (how weird?!) och att jag är usel på att planera klädsel för några dagar framåt = jag packar alltid med ett stort antal outfit-alternativ - detta resulterar i att jag bär fram o tillbaka klädhögar.

har försökt lösa sko-situationen med att inrätta ett rörligt skolager i bilen. oftast är jag och bilen på samma plats o då har man alltid de doijor man behöver med sig. har inte tidigare insett hur sko-fokuserad jag är. det beror helt på väder och färger vilka doijor som går. jag som trott jag är en ganska "barfota-fötterna på jorden"-typ och inget sko-mode-lejon...

jag försvarar mig med att jag har få skor som är av neutral färg. inte heller mina kläder håller till skalan brun-grå-svart.... orange skor med röda byxor, peachfärgad blus och lila väska är kanske inte helt lyckat... därav sko-lagret.

vädret är en annan helt godkänd sko-dilemma-orsakare i detta land.

så stjäl inte min bil - tack - då går jag barfota resten av hösten.

brev till himlen

hej morfar!

ville bara skriva o säga att jag kommer alltid att vara innerligt tacksam för att du gett oss denna vik, dessa klippor, denna skog. tills jag skrumpnar, blir skrynklig och dör kommer jag vara tacksam o glad för tiden här. vad som än händer, hur det än går med viken, klipporna, skogen i framtiden.

när jag kommer hit blir jag lugn i själen, glad i fötterna, stadig på handen, tydlig i tanken, kreativ i knoppen, redig i känslan, trygg i mig själv.

inget mörker skrämmer mig. ingen ensamhet. i storm, regn o stilltje trivs jag här. jag är oövervinnligt stark och oerhört ödmjuk samtidigt.

reality check

okej folks - vardagen is bäck.

men egentligen vete jag tusan vad vardag egentligen är. tycker inte nånsin mina dagar, veckor, månader eller år är sig varandra lika. ifall nu upprepad likhet är definitionen på vardag.

definitionen på min vardag skulle nog vara: överraskningar, känslor, variation, människor, planerat, oplanerat o just det jag gör det till.

just nu ser vardagen ut såhär:
mitt sovrumsgolv är ett stort gapande hål.
mitt skoskåp är inplastat med en hel hög skor inuti - höst kan inte komma än - jag är ballerinaberoende.
min soffa är ställföreträdande garderob och sängen satte sig där ett soffbord skulle stå (vilken tur att jag inte äger ett sånt).
packade en liten väska och en ikeakass med de plagg jag gillar bäst. bor i mammas bäddsoffa. har sovit som en stock o mamman är en av de bättre att måsta flytta in hos. hon är rätt enkel att tas med i såna situationer. enklare än jag; hon får ta mina barnsliga sidor.
jobbet är allt från strul till flyt.
utmanande och roligt. bara flyt är inte min grej - inga utmaningar. svidande feedback blandat med önskade beslut är det som för mig framåt.
mina kolleger är sommarglada o fortfarande de bästa man kan önska sig.
jag får nya utmaningar o de mål jag satte upp för ett år sen och ett halvt år sen är uppnådda, nu nya uppsatta. here I come!
jag gör vad jag vill. jag går dit jag vill, känner det jag vill o tror på att denna reality check är en attityd-fråga.
jag kunde gå ner i källarbottnet genom mitt hål i golvet. men vem tusan hjälper det? jag morrar nu och då, tycker synd om mig några ögonblick, uppskattar förstående öl-inbjudningar o sen tar jag det som det kommer. det blir nog just bra ändå.