nej vet ni vad!

jag gillar ju nog att ha en blogg. om inte för nån annan så för mig själv. spricker ju av intryck o tankar annars. åtminstone periodvis. så för stunden är jag bäck.

påsk. 

egentligen en av mina favorithögtider. då ska man liksom helst lande-mysa, ute-äventyra, mysa med sin(a) allra närmaste o umgås just så mycket man vill med sin familj.

så jag inledde med att skärtorsdags-martyra. jag har ingen, ingen att åka till lande o mysa o äventyra med. familjen är utspridd. 

jag martyrade med att sitta ensam kvar på kontoret när alla gått o låtsades att det är fruktansvärt synd om mig. jag martyrade pikulite i telefon åt en typ som tyckte jag sku gå hem "inte har jag ju nåt att gå hem till".... gnääääll... 

sen kom jag på två tankar:

1. vem tusan har bestämt att påsk ska va som jag skrev ovan - inte har ens alla mina tidigare påskar varit så

2. man har just så roligt som man gör sig, inställningen i livet är a och o

så jag köpte vin o små påskbakelser (bara för att de är så söta).*

nu ska jag påsk-mysa med långpromenad o film. nån påskdag ska jag knacka på  i vänners stuga för att mysa. nån dag ska jag gå på ishockeymatch o bonga far o bror. på påskmåndagen är ju faktiskt hela den galna slurven till familj i samma land - det händer bara en handfull gånger per år så bara vetskapen om det är fin. 

så det är nog påsk i alla fall. helt utan fasta planer. vaknar upp imorrn o ser vad det blir. och på lååångfredag får man ju sura om man känner för det. tror inte jag orkar. det är mycket roligare att inte sura eller martyrisera - se punkt 2 ovan.

* okej okej... medger, jag köpte oxå ett par skor på vägen hem. men det var faktiskt praktiska uteskor som jag BEHÖVER, så det var inte (bara) tröstshopping