en ny sorts rädsla

min kompis blir äldre. allt ofta fångar jag mig själv då jag tittar på henne o funderar hur hon mår, om hon är okej och vad som kommer att hända.

kanske en onödig fundering då jag ofta i hundparken får frågan om hon är valp.

men jag ser också de andra stunderna. då hon är trött. då hon sover mer än förr. dricker vatten mer än förr. att hon har gråa hår på nosen. att ögonen hänger ibland.

hon är nog inte på väg nånstans än. och hon är sig själv. men tanken att hon inte alltid finns slår mig nu oftare än förr. och att hon inte kan säga till mig vad hon vill. hur hon känner det. tänk om jag missförstår henne, tänk om jag inte fattar när hon behöver hjälp. men innerst inne litar jag på att hon nog ändå säger och jag förstår då det gäller.

uppsägningar, byråkrati och kreativitet

läser mycket tidningar just nu. gillar att försöka förstå världen omkring mig. samtidig tror jag det är omöjligt. att förstå den alltså. ju mer jag vet desto mindre förstår jag. men ändå är det bättre att veta mer. för då jag inte vet men tror mig förstå - hur mycket risk för missförstånd finns det inte då. okunskap är helt säkert orättvisors o ojämnlikheters moder.

mycket nyheter om uppsägningar och yt-förhandlingar. ibland får jag en klump i halsen även om jag har turen att än så länge undgå sådant. samtidigt tror jag det ska vara så här. historien upprepar sig och inga kurvor kan gå bara uppåt. för att vara riktigt glad behöver man vara ledsen. för att samhället ska hållas vettigt och utvecklas behöver det brista ibland. så tror jag ändå. men det är ju inte kul för dem där det brister.

tyvärr tror jag ändå vi har ohållbara system inbyggda i vårt samhälle ibland. en traditionell motsättning mellan arbetsgivare och arbetstagare. istället för att jobba ihop. så många styrande ramar. som styr alla med samma hand. läste nyss en artikel om varför byråkrati är bra och jag håller med. man påstår ofta att byråkratin är innovationens och kreativitetens fiende. det tror jag inte på. kreativitet och innovation föds då du har tryggheten att röra dig. då du vet var ramarna går, vad spelreglerna är och vart vi vill nå men det finns en yta, utrymme för dig att hitta bästa vägen. kreativitet föds inte ur tomma intet utan i ett sammanhang, ingen fotbollsspelare har blivit känd för bedrifter på en åker, det är på spelplanen med tydliga mål som de gör de innovativa och modiga försöken.

byråkratin ska vara öppen och tydlig, ärlig. men samma byråkrati ska inte styra ett helt land, alla företagen däri. det begränsar kreativiteten i företagen eftersom förutsättningarna är annorlunda. här finns motsättningen jag syftar på. att högre makter och förbund besluter om spelreglerna för alla och då begränsar kreativiteten som finns i människorna, både i arbetsgivare och arbetstagare. att skapa rättvisa med bryåkrati fungerar bara till en viss gräns. livet är orättvist, det blir aldrig fullständigt rättvist.

att resa själv

landa på ett flygfält
gröna väggar denna gång
vandra bland folk
som möter varann, som kommer hem
som samlar kartor, på väg till sevärdeheterna
går jag själv med min stora kasse
sätter mig ner mitt i allt o dricker en kaffe
extroverten som njuter av att resa ensam
ta mig fram i världen. hitta tåget.
jag o mina tankar. lugnet har lagt sig.
plockar upp min bok.

älskade hem

konstaterade senast idag att jag älskar mitt hem. så stjäl därför passande denna lista av Pia, som stal den av Hanna.

1. Din första möbel?

en säng. köpt på Jysk i borgå när jag flyttade dit som underhyresgäst (se fråga 12). sen när jag flyttade in i mitt första egna hem var det en riktigt IKEA-(mar)dröm. inga möbler kvar i dagsläget från den tiden.

 

2. Det här retar jag mig mest på i mitt hem

att det under veckorna samlar sig små odefinierbara högar av stuff i olika hörn. försöker skylla på hunden men hon ser oförstående ut. varje fredag far jag runt som en virvelvind o eliminerar högar för att kunna njuta av veckoslut sen.

 

mitt vita plankgolv älskar jag men en vinter som denna retar det mig oxå lite. hur man än tvättar hunden så kan ni ju tänka er tass-märkena....
 

3. Ska gästerna ta av sig ytterskorna när de kommer på middag?

absolut! jag tar själv av mig strumpor också; barfota på sommarn o på vintern yllesockor (mer plats för tårna)

 

4. Gardiner eller inga gardiner, och i så fall varför?

inga gardiner. eller i sovrummet en rullgardin som väntar på att bli uppsatt.

för att jag älskar luft och space och fönstersmygarna i gamla hus.

 

5. Vem byter lampa hemma hos dig?

klurigt ja... det är nog jag själv.

6. Vem borrar upp hyllorna?

jag själv eller pappa (om det kräver mer än min racer-akkuborrmaskin).

7. Vad lämnar du kvar om det börjar brinna?

usch... allt utom någon/några av farmors tavlor och ett smycke jag fått av mormor.

 

8. Vad kommer aldrig över tröskeln?

spetsgardiner eller spetsborddukar. krussiduller eller storblommigt.
 

9. Hur snabbstädar du innan gästerna kommer?

lavoarerna - jag HATAR skitiga sådana. röjer tamburen (skoberget och jacksamlingen ryker in bakom stängda dörrar). fluffar till kuddarna i soffan. (mycket effektivt för att det ska se städigt ut)
 

10. Hur många kuddar har du på sängen?

en STOR med en mycket viktig o fin historia.

11. Hur mycket skulle du betala för en lampa?

lite på samma linje som Pia här. om den är riktigt rätt så får den kosta. denna bostad är faktiskt en riktig lamp-investering. tre utsökt fina lampor som jag älskar. en som jag drömt om länge, en som som köptes väldigt extempore och en som ännu väntar på att bli upphängd men jag vet redan nu att den blir coolast i världen.

12. Hur såg ditt första boende ut?

underhyresgäst med aaltomöbler o balkong. en rolig början på eget boende.

13. Vad har du på nattduksbordet?

böcker, böcker och mera böcker. och fotkräm.

14. Varför bor du där du bor?

för att jag alltid valt hem på basen av magkänsla. hade omedvetet drömt om dessa kvarter länge. när jag såg lägenheten visste jag att det var mitt hem.

15. Vad inspireras du av i inredning?

ljus och lebensraum. färger.

16. Odlar du?

tulpaner. nya direkt då de förra vissnat. annars har jag en blomma som följt mig sedan första hemmet. den kräver inget, är omöjlig att döda och bara följer snällt med.

17. Vilket är ditt favoritrum, varför?

oj, svårt att välja mellan mina två... men kanske ändå vardagsrummet/köket. det är ju här jag lever! älskar planerade o oplanerade bjudningar så mitt stora matbord är lite av favoritmöbeln.

 

 









spår av mysig fest







 

vinnaren

känner mig som en vinnare! en massa stora projekt som går framåt o konsiga case som löser sig.

o ännu mer vinnare blir jag av att nästa vecka befinner jag mig i norra Italien där väderprognosen ser ut såhär:

legenden som föll

skrytbloggen rapporterar:

jag skidade finlandialopp, nog ett förkortat så bara 20km. men jag hade endast 12 km träning i bagaget så är helt nöjd. dock var det nog mer vattenskidning, skrinning o stavgång än skidning men hur som helst.

I en nerförsbacke hojtade en gubbröst åt mig att hålla mig ur vägen o strax efter susade Juha Mieto förbi mig i gulsvart hel-tajt-dräkt och en rejäl kul-mage. jag kände mig ärad av tillsägelsen.

han susade iväg på vingliga ben o föret var tufft till o med för ett proffs så han drattade omkull längst ner i backen.

så inte nog med att Juha Mieto har hojtat åt mig i skidspåret, jag har dessutom skidat om honom.

snacka om finsk kulturupplevelse. jag är en rikare människa idag!

ps. visst ser bilden ut som direkt ur 80-talet?

tårtpropp

hörrni. 

det här helt fatalt. 

jag har i flera veckors tid tänkt att jag måste skriva det där inlägget om den där veckan då jag åt sju runebergstårtor (inga minitårtor, bara rejäla sådana) 

men nu har det liksom blivit en propp i flaskhalsen av det inlägget. för när det bara snurrar som ett sånt där "måste-skriva" så blir alla andra inlägg i flaskan oskrivna. 

helt befängt egentligen. så kanske det är dags att ta sig över tårt-tröskeln. 

kan konstatera att det var en vecka för tre veckor sen o den var både bra o konstig o känslosam. grät, fnös, sa upp mig mentalt, skrattade, var glad o hade ont i magen. då är det bra att äta många tårtor. o så kunde man ju inte lämna bageribakade tårtor oätna på kontoret, sådant är ju slöseri. 

ah - skönt. proppen gick. 

sportlov utan lov

började veckan med lite plask. tänkte försöka köra sportlovsvecka minus lov.
inte för att jag "borde", för att det är viktigt eller prutthurtigtduktigt. utan för att jag vill.

det hela ska avslutas i en riktig bravur, ett finlandialopp som lär bli vattenskidning eller stavgång, men hur som helst så blir det av.

arrangörerna rekommenderar dock att man inte tar sina bästa skidor med sig.... hur gör man om man har bara ett par? lånar pappas största skor o kör med dem?

plaskplask
det blir just bra det här. som lisa skulle säga.

lycka är...

...en snarkande hund under sängen
...en promenad med en klok vän
...en glad gu'dotter
...ärliga, uppriktiga ord av vänner
...att vara jag

dagens bästa hälsning!