mycket nyheter om uppsägningar och yt-förhandlingar. ibland får jag en klump i halsen även om jag har turen att än så länge undgå sådant. samtidigt tror jag det ska vara så här. historien upprepar sig och inga kurvor kan gå bara uppåt. för att vara riktigt glad behöver man vara ledsen. för att samhället ska hållas vettigt och utvecklas behöver det brista ibland. så tror jag ändå. men det är ju inte kul för dem där det brister.
tyvärr tror jag ändå vi har ohållbara system inbyggda i vårt samhälle ibland. en traditionell motsättning mellan arbetsgivare och arbetstagare. istället för att jobba ihop. så många styrande ramar. som styr alla med samma hand. läste nyss en artikel om varför byråkrati är bra och jag håller med. man påstår ofta att byråkratin är innovationens och kreativitetens fiende. det tror jag inte på. kreativitet och innovation föds då du har tryggheten att röra dig. då du vet var ramarna går, vad spelreglerna är och vart vi vill nå men det finns en yta, utrymme för dig att hitta bästa vägen. kreativitet föds inte ur tomma intet utan i ett sammanhang, ingen fotbollsspelare har blivit känd för bedrifter på en åker, det är på spelplanen med tydliga mål som de gör de innovativa och modiga försöken.
byråkratin ska vara öppen och tydlig, ärlig. men samma byråkrati ska inte styra ett helt land, alla företagen däri. det begränsar kreativiteten i företagen eftersom förutsättningarna är annorlunda. här finns motsättningen jag syftar på. att högre makter och förbund besluter om spelreglerna för alla och då begränsar kreativiteten som finns i människorna, både i arbetsgivare och arbetstagare. att skapa rättvisa med bryåkrati fungerar bara till en viss gräns. livet är orättvist, det blir aldrig fullständigt rättvist.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar